Snorkig

January 3, 2009

Hemliga förhandlingar skadar demokratin

Filed under: Svart Måndag — by snorkig @ 11:40 am
Tags: , , , ,

Mest framträdande exemplet på hur fel hemliga förhandlingar kan slå såg vi i samband med nattmanglingen av FRA-lagsmotståndare inför juniomröstningen. Den minimala strimma hopp om att avvärja FRA-lagen gick om intet. Vad hände bakom de stänga dörrarna? Det vet bara de som var närvarande, men uppenbart fulspelades det obehindrat. Utanför stod pressen och undrade. Trycket på riksdagsgrupperna var stort, trycket på FRA-lagskritikerna om möjligt större. Grupptryck, hot, mobbing, myspys. Man får väl säga att även om just detta exempel nog är bland de extremare inom svensk politik, så är det uppenbart att stängda dörrar inte främjar demokratin.

Varför tycker jag det? De processer som äger rum under tidspressade, hemliga möten där det är viktigt att efteråt vara överens är överväldigande. Det går bortom grupptryck. Grupptryck sker på en medveten nivå. Det jag pratar om är grupptänk och avindividualisering.

Grupptänk inträffar när följande omständigheter är uppfyllda:

  • Tongivande ledare
  • (Åsikts)homogenitet bland medlemmar
  • Isolering från yttre kunskaps- och analyskällor

Låter det bekant? De första två punkterna uppfylls nästan automatiskt inom partipolitiken. Den tredje blir spiken i kistan när partigrupperna sätter sig bakom lyckta dörrar för att komma fram till en gemensam åsikt. För att som kritiker komma segrande ur behövs massiv mental och praktisk förberedelse. Alternativet är att hålla förhandlingar öppna. På det viset kan man dessutom visa att fulspel inte var en faktor. Det behövs för att återvinna förtroendet.

Politik och hot

Filed under: Svart Måndag — by snorkig @ 11:03 am
Tags: , ,

Scaber Nestor skriver idag ganska utlämnande om varför “felknullade rövhåll” som ringer och hotar inte når fram till honom. Jag känner farbror Skabbe personligen och jag har i förbigående pratat om just idioter som tror sig kunna åstadkomma något genom hot. Visst, det är klart det funkar ibland. Det funkar när Reinfeldt hotar Karl Sigfrid. Samtidigt får man vara medveten om att de som ställer upp som frontfigurer för i princip vilken rörelse som helst inte är direkt lättskrämda och detta ofta på grund av tidigare erfarenheter.

Felknullade rövhål finns det gott om. Jag behöver kanske inte gå in på mina egna erfarenheter men jag kan säga så mycket som att dylika samtal mest lyckas få mig irriterad. Hur tänker man när man hotar politiskt aktiva? Tycker man inte om det som sägs går det faktiskt lika bra att inte lyssna. Vi har (nästan) åsiktsfrihet i Sverige. Vore det inte smartare att starta en egen rörelse och arbeta för att nå ut med sin egen agenda? Nej, just det… Ni har inga åsikter. Never mind. Men ni kan ju dra till lokala fotbollsmatchen, kanske?

January 2, 2009

Idiotin tar aldrig slut

Filed under: Kort sagt — by snorkig @ 3:12 pm
Tags: , , ,

BBC rapporterar att man i Storbritannien överväger att outsourca trafikdatalagring till privata företag. Som det är nu måste data begäras ut från telekombolagen, men si det duger inte. Det ska vara centraliserat och heltäckande för annars stoppar man ju inga terrorister. Dock försäkrar man om att man tänker slå vakt om integriteten. Sir Ken Macdonald avfärdar:

“All history tells us that reassurances like these are worthless in the long run. In the first security crisis the locks would loosen.”

Edit: Anohito.. och XOR skriver också.

January 1, 2009

Integritet vs Säkerhet

Filed under: Svart Måndag — by snorkig @ 2:36 pm
Tags: , , , ,

Scaber Nestor funderar idag över hur riksdagsledamöterna funderade när de valde att klubba igenom FRA-lagen. Garanterad förlust av privatliv eller så gott som obefintlig risk att förlora liv och lem, svår avvägning det där. Liksom Scaber väljer jag utan att blinka integritet över inbillad säkerhet. Men är inte riksdagsmännens ställningstagande ännu mer märkligt än så?

Förlusten av den personliga integriteten är visserligen något som hos många väcker obehag, och detta obehag är inte att förringa. Rätten till privatliv är inget vi borde behöva motivera, det borde vara en självklarhet, men här står vi nu med utökad övervakning. Säkerhet, kallas det visst. Trygg, tryggare, kränkt. En statlig myndighet kommer att ha tillträde till vårt privatliv, möjlighet att kartlägga våra vanor och bekantskaper, och datan kan hamna lite var som helts. Det är mer än obehagligt, det är farligt.

Ta PKU-registret som exempel. Registret upprättades i forskningssyfte, men då och då begär polisen tillgång. 2008 tillsattes en utredning om översyn av Biobankslagen som potentiellt kan göra PKU-registret tillgängligt vid brottsutredningar. Tänk sedan 10 år framåt när PKU-registret används för att beräkna försäkringspremien. Eller fem år när PKU görs tillgängligt för direktsökning av utländska brottsbekämpande myndigheter. Känns det för overkligt? Tänk då istället ett par år framåt när DNA-registret är tillgängligt för direktsök av utländska myndigheter. Under tiden regleras utlämning av uppgifter av en förordning som ska träda i kraft “så snart som möjligt” eftersom:

Enligt artikel 11 och rättelsen till rådets rambeslut (EGT L 75, 15.3.2007, s. 26) ska medlemsstaterna ha genomfört rambeslutet före den 19 december 2008.

Jag skrev om det här. Förslagen är visserligen inte lika absurda som FRA-lagstiftningen, men eftersom allt sker i det tysta får vi ingen debatt angående helheten. Vad blir effekten när DNA-registret eventuellt utökas? Vad ska vi ha FRA till om vi har informationsutbyte mellan poliskårerna? Brott som täcks av rambeslutet inkluderar:

2. Terrorism

11. IT-brottslighet
12. Miljöbrott, inbegripet olaglig handel med hotade djurarter och hotade växtarter och växtsorter
13. Hjälp till olovlig inresa och olovlig vistelse

26. Olaglig handel med nukleära och radioaktiva ämnen
31. Kapning av flygplan eller fartyg
32. Sabotage

Låter misstänkt likt det FRA skulle spana på, fast med skillnad att det potentiellt skulle bli mer rättssäkert. Lägg till ett par större ambassader och vi kan bomma igen FRA för gott. Visst, informationsutbytet är en fullständigt onödig åtgärd, och kommer förmodligen leda till ändamålsglidning. Ingenting i världen kan få mig att tro att EU nöjer sig med att använda förfarandet för att lösa mord, och förhindra terrorism. Särskilt inte när Förfalskning och piratkopiering finns med på listan över brott. Men det är åtminstone mindre dåligt än FRA. Polisen är mindre hemlig och lättare att granska. Å andra sidan borde det vara välkänt att politiker i EU inte riktigt har alla hönsen hemma, så det är bara en tidsfråga innan man tycker att det är en lysande idé att använder informationsutbyte för något korkat.

Varför är det ett problem? Databaser läcker. Människor felar. När saker går fel blir någon alltid lidande. Det är klart att man måste göra vissa avvägningar när det gäller exempelvis brottsutredning, men vi behöver i högre grad lära oss att ifrågasätta nyttan med att alltid offra integriteten.

Create a free website or blog at WordPress.com.